Pust

Trakealkanyl,
Röret i halsen jag andas genom.
Bytt idag.
Känns alltid som att gå till sin egen avrättning.
Ska jag överleva?

Det gjorde jag.
Snabbt och smärtfritt går det, ändå känner jag sådär varje gång.
Men gissa hur lättad jag är när vi rullar  därifrån.
Bästa känslan på länge!
Det sticker en aning att jag inte kan fira med något gott, men ok då, jag trycker undan det
Jag kan ju le stort iallafall.


Apropå irmelin. Alla Får skriva kommentarer. Känner mig inte alls eller känner mig väl. Men jag är ju inte som kissie, spelar en roll på bloggen. Läser du här känner du mig ganska bra.

Förresten, jag fick en tatuering!

Fart

Min dator är otroligt seeeeg.
Jag hoppas att det är därför jag inte skriver så ofta.
Jag hoppas att jag får en snabbare dator den nionde september.
Jag hoppas att ni hänger kvar tills dess.


Hur blir det imorgon?

Glyptoteket, dikter, kramar,
Många värdefulla kommentarer.

Jag har inte fysiskt ont.
smärta finns ju ändå.

Tristess finns också.

Och någon slags framtidstro
som gör att jag ändå.

Asken

Smärtans ask var av spån,
med pärlor på locket.
Den håller inte nu.
Jag ska byta till ett plåtskrin.
Med lås.

Smärtan får utrymme,
Och kan svälla.
Utan att spånet spricker.


sitter så illa så det är ett under att det blev så här mycket skrivet..

Ni är alla så rörande eniga om att det kommer att gå över.

Alla som skriver kommentarerna iallafall.

Det är övertygande.

Ok, jag tror er.

idag har jag bara fyra millimeter hår på huvudet och har sett filmen Allt eller inget. Sånt muntrar upp. Dessutom har jag lapat sol på altanen, och uppskattat det.
Respirator eller ej,.

Rapport med fråga.

Jag kan andas med respiratorn.
Jag har lyckats nästan hela dagen idag.
Därmed är stor del av problemet löst.
Eller är det.!!1.!!

det största problemet är att jag inte är glad att vakna till en ny solig eller regnig dag.
Hur löser man det???

Lungorna

Mina lungor krymper.
Man undrar om det gått proppar i de.
Så om  måndag röntgas dem  på sjukhuset.
Jag tillför extra luft med hostmaskinen så länge. L
Det är ju nu man skulle använda respiratorn.

Jag vågar knappt tänka på att jag försetts med dyra mmaskiner i dubbla uppsättningar som jag inte lyckas använda,

När jag lyckas ha respiratorn flera timmar och ska stänga av den kan jag inte börja andas själv hur lätt som helst.

Det är en otäck känsla.

Jag ville ju ha respiratorn. Det var ju det jag ville.
Nu vill jag inte bli beroende av respiratorn,
Det är så dumt, klart man blir beroende av en respirator.
Men ändå!

RSS 2.0