Det ÄR skillnad

När jag väntade mitt första barn kändes det osannolikt att jag skulle kunna föda en liten man ur min kvinnokropp
Jag var tvungen att tänka igenom bekantskapskretsen i jakt på någon som jag skulle kunna tänka mig att ha som son
för att hitta ett namn om inte annat
Jag fick en son
Som jag älskar förstås
Väntande barn igen tänkte jag inte på kön
Trodde jag
Tills jag precis hade klämt ut
Vad blev det? var min första fråga
Jag blev själv överraskad av mitt intresse
En flicka!
En dotter!!
Jag blev så glad
Överraskad av mig själv igen
Tredje barnet fick bli vad det ville
och det blev det
Olika människor men lika älskade
Jag är feminist
Alla ska ha lika möjligheter
och lika lön
Men det finns två kön
minst
Dotter är dotter och son är son
Jag är pappas flicka
En annan aspekt av saken
Det betyder inte att jag älskar min mamma mindre
Men sånt vet man när man är femtio år
Vad är du?

Bräcklig farkost

Fel på permobilen
Reparatör kommer hit
(Antagligen bara för att jag bor 200m från Centrum för hjälpmedel)
Han jobbar tyst
Jag ligger på sängen
Huvudet obekvämt bakåtlutat
Tänker på hur tråkigt jag har
Jag blir till ingenting utan permobilen och datorn
Absolut ingenting
Det är så jävla skört
mitt liv
Jag undrar om han kanske måste ta med sig permobilen
Då blir jag liggande här
Som ingenting
Varför kan han inte tala om vad han gör?
Det ligger väl inte för reparatörer

Det var en säkring som glappade
Klart!

Tillbaka till livet
Som fortfarande är jävligt skört
Men vilket liv är inte skört?


Okej

Om det är så att lycka uppträder ögonblicksvis blir det helt omöjligt att jämföra lycka
Frågan: Är du lycklig? blir meningslös och kan besvaras
Nej inte just nu
Och varför skrev jag lyckonivå?
Det finns inte
Bra
Skönt

Lycklig?

Lycka drabbar mig ögonblicksvis
Närsomhelst
Det har alltid varit så
Annars KÄNNER jag inte lycka
Dagarna går
ibland skrattar jag
ibland är jag ledsen
I min bibel Sapiens står det att man i stort sett föds med en lyckonivå som sedan varierar ganska lite beroende på yttre omständigheter
Det tror jag naturligtvis på
Annars vore ju inte Sapiens min bibel

Jag skriver om Lycka för att diskussionsklubben kommer hit snart
Eftersom jag inte kan prata måste jag skriva i förväg vad jag anser

Mina lyckliga ögonblick är inte när jag fött mina barn eller gift mig eller så utan i helt vardagliga situationer
Man kanske cyklar på en gata eller simmar i en sjö och plötsligt känns allting perfekt och skönt och vackert
Så är det för mig
Hur är det för dig?

Priset?

Ett psykopatiskt apatiskt pansar
Bekvämt

Kostnad

Jag gråter inte för att jag inte kan prata med mina barn
Jag gråter inte för att jag är ensam
Jag gråter inte för att jag inte kan äta eller dricka
Jag gråter inte alls
Det har ett pris
Jag betalar

Tillägg

Det är naturligtvis JAG som har bestämt att de ska göra allt det där

Apropå

Mina assistenter är väldigt nära mig
Intimt
I mitt underliv varje dag
I min mun
Varje dag
Klär på mig
klär av mig
I ögonen och under tröjan
minst fem gånger om dagen

Idag har dessutom klätt av min julgran
och plockat runt i min jullåda
DET tycker jag är mycket intimt
och skulle helst vilja att någon släkting gjorde det
Man är ju olika

Vad tror du att du skulle tycka var mest intimt för dig?

Inga tårar

Varför skulle jag gråta?
Jag fick ju tre barn precis som jag önskade

Liv och död

Min man är död
Alla mina män är döda
Lika döda som min tro på kärlek
Men jag lever
och de flesta av mina vänner lever
Jag har anknytningar
Till livet
Ändå
Många
Syskon Föräldrar
Barn

Jag har faktiskt läst forskning som kommit fram till att romantisk kärlek inte finns
Så det så

Anknytning finns

Liv och död

Min man är död
Alla mina män är döda
Lika döda som min tro på kärlek
Men jag lever
och de flesta av mina vänner lever
Jag har anknytningar
Till livet
Ändå
Många
Syskon Föräldrar
Barn

Jag har faktiskt läst forskning som kommit fram till att romantisk kärlek inte finns
Så det så

Anknytning finns

RSS 2.0