Varje upplevelse är bonus
Jag bad till de högre makterna: Ge mig bara ett tredje barn också, och låt mig föda upp det. Det är det sista och enda jag begär. Sen lovar jag att inte fråga efter mer.
Och jag fick ju det. Jag fick mitt tredje barn och han blev tjockare än de flesta på min bröstmjölk.
När jag tänker på det ser jag varje upplevelse, varje god måltid, varje solig eller snöig dag, varje ny upptäcktsresa, läst bok, sedd film eller nära mänsklig kontakt som bonus. För att inte tala om varje nytt steg mina barn tar som jag får vara med om att iakttaga eller ibland leda dem vid handen i.
Du är sannerligen lysande, även som bloggare! Jag har alltid fascinerats av dig eftersom du kan skriva om så svåra saker med så mycket förnuft, och ett så vackert språk. Hoppas att jag får plats i din fanclub.
Livet ja, det är förunderligt, eller hur? Vissa stunder i vardagen, som denna, när jag sitter på jobbet med välbekanta och vänliga röster runt omkring mig, sommaren dröjer sig kvar och sorlet från en uteservering når mig genom det öppna fönstret, önskar jag att just den här stunden gick att fånga och spara. Att jag fick uppleva allt detta igen, många gånger! Men det är inte förunnat någon människa. Och det smärtar! Fast det är klart, ibland är det just denna flyktighet som är en del av charmen med livet.
En god vän till mig uttryckte sig så här en gång: "Ibland tänker jag att sjukdom trots allt bara är en väg bland andra och måste man vandra den kan man lika gärna veta hur bred den är, hur lång och vart den kan leda. På så sätt blir omständigheterna lättare att förstå." Jag förstår, men därifrån till att acceptera är det fortfarande en bra bit kvar...