Snöljus
Så här ser ett uteligg ut.
Januari är förbi.
Februari snöar droppar skiner ibland.
Jag har en mössa av mormorsrutor.
Det är ju så roligt att virka mormorsrutor.
Runt huvet ungefär,
inga hela överkast.
Sen syr man ihop rutremsan och börjar virka längs kanten
och minskar så småningom lite
så blir det en mössa.
Tänk så roligt.
När jag gjorde den mössan var jag frisk.
Lycklig?
Ja, men inte så värst mycket lyckligare än nu.
Tänk om jag hade vetat?!
Då borde jag väl varit lycklig?
Då. Över att jag var frisk.
Nej, då skulle jag varit skitolycklig över att jag skulle bli sjuk.
Såklart.
Det enda som faktiskt lyft mig från en lyckonivå till en högre
är Mannen och barnen.
Får jag bara behålla dem förblir jag nog ungefär lika lycklig livet ut.
Mössor har jag gott om.
Har precis landat i dödsskuggans dal, söker tröst och kraft att inte hoppa framför tåget...
Dina ord är som balsam för en sårig själ...
Varma tanke-kramar, vi hörs