Vissa kan visa

Nu har jag dubbel assistans,

dvs två assistenter är alltid här.

 

En

är ganska lätt att vänja sig vid.

 

Två.

Är vi i mitt hem eller på er arbetsplats?

 

Två mot en.

Mot?!

Nej, inte mot förstås.

Med.

Två med en.

 

Ibland behöver man lära upp en ny.

Då är de tre.

 

Jag har fått en ny lyft.

Istället för att stå hänger jag i en grön sele med så mycket som möjligt av rumpan utanför.

Vitsen är att mina byxor ska dras upp och ner medan jag hänger där.

 

Assistenterna övar , drar, trycker, rycker, lyfter.

 

Jag hänger

ömsom med rumpan bar.

 

Klart att det måste vara så.

Jag lider inte av det.

 

När de lär sig lyftselen hos arbetsterapeuten

kan de inte öva på att dra ner byxorna

för vem skulle de dra ner byxorna på?

 

Tänk dig själv att ni skulle ha en övning på jobbet

där ett moment var att ni skulle dra ner byxorna på någon.

 

Ni skulle bli anmälda. (Till Statens Nakenbaknämnd.)

 

Klart att det är så.

 

Det är inte två mot en,

men trots allt är det

jag och de.

 

Jag, som visar rumpan.

De, som inte gör det.

#1 - - Mattias Sigurdsson:

Ni har väl hört om Grynet Mollvigs förlamande blygsel när hon skulle låtsasknulla med Gösta Ekman i Mannen som slutade röka? Fullt med påklätt folk i studion och så de båda utan en tråd på kroppen! Hu, tyckte hon, fast kanske på norska då. Tage Danielsson, som regisserade, var tydligen en precis så stor humanist som myterna säger, för han körde ut allt folk utom scriptan och kameramannen, och så skalade de av sig kläderna de med, så att alla var nakna. Då gick det lättare. Da gick de bedre, på norsk. (Fast Grynet kan visst svenska va?)

Du får helt enkelt beordra av paltorna på dina avskalare. Alternativt be snällt.

Vill du att bloggens läsare ska komma över och sympatinäcka kanske? Kan bli svårt i mitt fall, fast jag kan skicka en bild om du vill. Vi är moona om både rättvisan och dig, vettu!



Det var förresten ett skitdåligt radioprogram som la dig sist tycker jag. Läppniklas var inte mycket till teaser.

#2 - - O:

Nakenbaknämnden! Vilket tänkvärt ord.

Klart du skall ta upp dina känslor där :)

Hoppas att alla assistenter är proffsiga. Det måste ändå kännas som både bra och jobbigt samtidigt både för dig och dem i början.

Men de kanske borde själva få prova åtminstone att hänga i lyften. Med dubbla trosor kanske.

Trösten är att man vänjer sig vid det mesta...

Ha en bra solig dag. Puss på pannan

#3 - - ewa:

Rolig tanke Mattias har: Vill du att bloggens läsare ska komma över och sympatinäcka kanske?

Tanken på att hur många som helst, för vi är många!, trängs utanför din bostad, nakna om baken =)

påklädd kram till dig!

/ewa

#4 - - Ylva:

Jag har legat i gynstol med en läkare pratandes över huvudet på mig med två fjuniga praktikanter. Jag fick frågan om det var OK att fjunisarna var med först när jag låg i stolen. Så jag fattar ungefär vad du pratar om. Kom mig aldrig för att be dem kränga av sig kallingar och slänga sig stolen. Kan man anmäla detta tjugo år senare tro (jag har ju uppenbarligen fått men eftersom jag minns händelsen)? Till Statens anti-fjunnämnd?

Hur tror ni förresten att världen skulle se ut om männen umgicks nakna i gynstolar istället för i bastuar? Mer tolerant? Eller mindre?

#5 - - Anonym:

Så sant.... jag har lyft med många lyftar och olika selen på olika vis. Alla har jag själv prövat men aldrig med baken bar. Kommer aldrig mer säga att jag vet hur de känns att åka lift!

#6 - - MB:

Ja, vad ska man säga...

Mattias, jag hänger med och sympatinäckar! He he

Massor med kramar till dig Harpa Sione! Ska du lösa melodikrysset idag?

#7 - - Caroline:

Hmm, varför skulle de inte kunna öva på varandra innan...? Man kan ju ha dubbla byxor eller långkallingar...

#8 - - Ninja Ister:

Jag säger som Caroline här ovan - varför skulle de inte kunna öva på varandra. Då känner de också hur det känns att sitta i en sele med ändan bar!

#9 - - harpasione själv:

fast de övar bara när jag verkligen ska på toa! Hjärtligt tack för erbjudande om läsar-mooning. Jag ska fundera på hur vi ska arrangera det...

#10 - - kjell arvidsson:

Hej

En gång i tiden, inte så väldigt länge sen så brydde vi oss inte om hur vi såg ut. Vi bara var dom

vi var, som ett litet barn eller en hund.

Dagens samhälle är en katastrof där det är så jätteviktigt med utseende.

#11 - - mQ:

#12 - - mAria:

Men Kropp o Sjal-programmet gav mig länken hit. Vilken genombra blogg!!! Så vältänkt och väluttryckt. Ska läsa varje dag.



Jag länkar till dig från mig.

#13 - - Marie:

Hej!



Jag jobbar med det där. Drar ner byxorna på min brukare. Jag är så nöjd med att jag är proffs på det där och ser det som en fin sak, ett samarbete. Man behöver nog inte öva heller, för att förstå. Empati finns utan den erfarenheten.



Kram.

#14 - - Mattias S:

Jag tycker absolut att ni ska genomföra kollektivstrippen (själv bör jag utrikes men skickar bild, som sagt var).



Så kan ni passa på att ta bilder till boken också. En till fram- och en till baksidan.



:-)

#15 - - Ylva L:

Tar upp min namnes ämne: gynstolar. Har inte svårt att vara naken sådär i allmänhet (bada naken utomhus, bada bastu etc när det inte är socialt opassande...). Men jag tycker inte ens det känns bra att ha EN manlig gynekolog. Kanske för att de ju aldrig kan känna igen sig. Att däremot föda barn, med alla kroppsliga intimiteter, har inte kännts det minsta genant i en miljö med bara kvinnor - och en blivande pappa förstås.



Men jag förstår dilemmat påklädd-avklädd även om det är kvinnliga assistenter.



Jag sympatimoonar gärna vid tillfälle. Kanske kan städa näck samtidigt som du är på toa? Eller finns det en gräns för hur förstående grannarna är?

#16 - - Kaa:

… och så har jag då lärt mig ett nytt ord idag – moona. Wikipedia & många andra sites hade besked. Nätet är fantastiskt, hur klarade vi oss utan? Och utan nätet ingen HarpaSione att titta in hos mest varje dag!

#17 - - Mattias S:

Ylva: När det kommer till barnafödande, som såklart är det naknaste av allt, finns inte längre någon nakenhet, tror jag. När vår senaste telning förlöstes i juni var en manlig barnmorska, en manlig obstetriker och en kvinnlig vicebarnmorska, vad såna nu heter, på plats... Min kvinna kände sig alldeles trygg och i goda händer. Frampå morgonkulan trillade ett par sömniga doktorer, en manlig och en kvinnlig, till in i rummet... Plötsligt kände jag att vi var som barn allihop, små människor som försöker efter bästa förmåga... Fast med skägg och tuttar och så. Ett sammansvetsat kompisgäng, som i en bok av Liza Tetzner om ni läst henne? Det är så mycket andligt igång när barn kommer till världen.

#18 - - KaosJenny:

Nakenbaknämnd, härligt ord och där borde man kunna överklaga och kräva nakenbakvisning eller målning av tånaglar med motiveringen att ska jag visa min bak vill jag ha snygga tånaglar... Nämnda nämnd borde också kunna uppfinna ett sätt att skyla en på ett snyggt och trendigt sätt... Svårt det där med påklädda och en avklädd. Jag sympatimoonar när som helst. Säg bara till ett par dagar i förväg...