Hejdå

Med en enda arm
skulle jag kunna dra honom intill mig
och säga: Visst blir det tomt när alla har åkt.
#1 - - Anonym:

gör ont i hjärtat...

#2 - - Håkan utan G:

Det blir dj-ligt tomt.

#3 - - Anita:

Tänk att man med tre korta rader o med så några ord kan säga så mycket...känslor behöver inte många ord!

#4 - - Maggan:

I tanken så gör du detta ändå...det är det som räknas och det vet han ju /Kram

#5 - - Ylva La:

En fantastisk, fungerande arm.
Vilken resurs.
Vi skulle kunna dela, du får en, jag har kvar en.

Svar: Fantastiskt erbjudande! Kan jag få den högra?
Harpasione

#6 - - Ylva La:

Om du vill. Men då får du lova att göra sjukgymnastik varje dag. Smärtan i den behöver inte vara något hinder för dig, lätt som en tvestjärt över kindbenet.

#7 - - Q:

Var det så det skulle blivit - i framtiden - om inte slumpdjävulen kommit och slagit sönder din kropp och ditt privatliv?

Glöm inte att du ska överleva till den dag då du kan få en Hubbotkropp i vilken din hjärna simmar i näringslösning..

Var går du först när du går ensam på egna ben?



Svar: Jag går till järnvägsstationen och tar ett tåg till Fagersta...
Harpasione

#8 - - KaosJenny:

Livet är grymt orättvist. Det finns många frågor som borde plockas till en högre instans om man får chans att komma dit och ifrågasätta lite... Kram

#9 - - Ylva La:

Varför Fagersta?
1. Du har lockats av deras kommunslogan "Här får du livstid." (att inte Kumla tog den innan?)
2. Du vill besöka klassen som gick vidare till länsfinalen i Vi i femman.
3. För att se till att Lennart Hellsing-biblioteket räddas från nedläggning.

#10 - - tessa i höghuset:

Du skriver fantastiskt. Och ja, det blir väldigt tomt.

#11 - - Ann2:

Tina!
Jag ska sent glömma hur vi skrattade och skrek under en musikgissningstävling på personalfesten.
Vi var i samma (framgångsrika) lag.
Kram och tack/Ann

Svar: Minns!
Harpasione

#12 - - Q:

Och jag minns när jag kom liftandes till Vad en dag för tidigt. Kom du dagen därpå? Eller tog jag mig bara dit på vinst och förlust i hopp om att någon skulle vara där. Minns inte? (Var jag i 19-årsåldern?) I alla fall hade jag inte med mig så mycket att äta men jag visste ju var fiskegrejerna fanns. Och var man hittade mask.. Och jag fick faktiskt upp en fisk av oklar härstamning som jag slog ihjäl med en bräda (med fara för mitt liv ovan som jag var) och som jag tillagade på något sätt - minns inte hur. Men det vanligast var ju att stoppa in i folie och lägga på glöd där nere på stranden.. gjorde jag så? Dagen efter kom din pappa och blev arg (mer än han visade direkt, men jag fick veta senare). (Eller hade jag redan åkt vidare?) Jag vet inte om det var det att jag kommit oanmäld (eller för tidigt) eller om jag hade rört till i obetänksamhet.. eller båda. Jag blev förskräckt och skamsen i alla fall, han hade ju alltid varit så jättesnäll. Men det var nog en näsknäpp jag behövde i den åldern.

Svar: Min pappa alltid jättesnäll!?! Min pappa rasar från djupet av sin själ. Ibland förstår man ibland inte...
Harpasione