Fakta

Personlig asssistent är ett dåligt betalt yrke med usla villkor. Ingen utbildning krävs.
Nästan alla mina assistenter jobbar varannan helg eller mer. När de slutar sitt pass är det inte alls säkert att de får gå hem. Om den som ska lösa av dem inte dyker upp måste de stanna tills det kommer någon annan. Det har hänt flera gånger att den som jobbat hela natten tvingats jobba till fyra på eftermiddagen.
Själv skulle jag aldrig stå ut med liknande arbetsförhållanden. Om jag inte var tvungen förstås.
Assistenterna har naturligtvis en enhetschef på kommunen som är ansvarig för bemanningen. Och så en vikarieenhet som ska pussla ihop det vid sjukdom och semester.
Ingen av assistenterna har mer än gymnasieutbildning Och bara två är äldre än trettio år. Men de ska klara respiratorn hostmaskinen sugen taklyften.
Det finns många orsaker till problemen med bemanning.
Således.
#1 - - Anna:

Herregu´ vilken situation du sitter i. Ja det är inget jag kom på nu, det har jag förstås tänkt länge, men det blev väldigt påtagligt nu. Önskar dej fina och glada dagar! /Anna

#2 - - Sara Hanna:

Hej! Jag hittade din blogg nu ikväll och har några frågor till dig. Jag började jobba som personlig assistent för ett tag sedan och ett problem som finns är det att min brukare (eller vilket ord som nu ska användas) ofta talar nedsättande till mig, ofta genom både tonfall och formulering. Det brukar handla om att h*n antyder något om min intelligens - vilken i h*s ögon är låg. Exempelvis tar det längre tid för mig att lära mig förstå olika typer av utrustning och apparater som jag inte tidigare är bekant med då jag har en ögonsjukdom som delvis innebär synfältsbortfall vilket gör att det tar längre tid att bilda sig en helhetsuppfattning och ett sammanhang. Brukaren vet inte om min ögonsjukdom (vilken jag ju egentligen borde göra brukaren medveten om) och tolkar min långsamhet som bristande intelligens, vilket är irriterande och nedsättande. Även om min långsamhet inte haft med synen att göra så borde man få vara långsam och ta tid på sig utan att få antydningar om sin intelligens. Det går ju att vara analytisk och långsam...

Hur som helst, jag tycker bara att det vore intressant att få en åsikt av dig angående denna situation som själv har personliga assistenter.

Har du behandlat en assistent nedlåtande med flit, varför i så fall? Hur skulle du ha löst den här typen av situation som brukare/assistent?

Svar: Du ska naturligtvis berätta varför du verkar fatta långsamt. Eftersom jag inte kan prata så säger jag nog inte något nedlåtandre. Men jag är ofta otålig när de inte fattar vad jag vill Och det syns väl i ansiktet.
Harpasione

#3 - - Sara Hanna:

Ja, jag antar att jag borde det. Samtidigt är jag ju också långsam för att jag är helt ny som perosnlig assistent och aldrig tidigare hjälp någon att exempelvis äta och förflytta sig i och ur sängen, från och till toaletten, m.m. Eftersom bostaden är ny för mig också så vet jag ju heller inte vart olika saker finns ännu utan måste därmed fråga/vänta på instruktioner. Något min brukare gör och som jag tycker känns otrevligt är att med ett nedlåtande tonfall påpeka för mig att "det där sa jag nyss", eller "det där har jag sagt tidigare", som om jag begått en hemsk synd genom att fråga någonting som h*n redan sagt en gång, som om h*n förväntar sig att jag ska vara en dator med en hårddisk istället för en människa med en hjärna där minnet kan svika.

Jag förstår att det är frustrerande att en assistent som ska hjälpa en inte förstår vad man vill. Förhoppningsvis anstränger sig assistenten för att försöka förstå.

Svar: Haha! Assistenter med dåligt minne brottas jag med hela tiden Men jag klagar inte hörbart. Orden är dyrbara när man har ögonstyrning. Klart att alla kan glömma Men det är också klart att man kan bli irriterad. Förhållandet brukare assistent är skitsvårt.
Harpasione

#4 - - Sara Hanna:

Att vara assistent och att vara brukare borde ju hur som helst bli roligare ifall bägge anstränger sig för att vara trevliga. Förstår faktiskt inte vad som är så svårt med det...

Svar: Men ni kanske inte passar för varandra helt enkelt? Jag har ju assistans dygnet runt och skulle aldrig kunna anstränga mig för att vara trevlig dygnet runt. Jag måste ha assistenter som jag tycker om. I åtminstone något avseende.
Harpasione

#5 - - Sara Hanna:

Att inte kunna anstränga sig för att vara trevlig dygnet runt har jag full förståelse för. Men jag känner att personen jag är hos mer anstränger sig för att vara otrevlig än att "misslyckas" med att upprätthålla en trevlighet.

Kanske är det så att h*n och jag inte går ihop. Men jag tycker att h*n kunde ge mig/oss chansen.

Svar: Har du provat att skratta bort kommentarerna? Är ni fler assistenter? Beter hen sig lika mot alla?
Harpasione

#6 - - Sara Hanna:

Det har jag inte provat, det skulle jag kunna göra. Hittills har jag mest låtsats som att jag inte förstår vad h*n syftar på. Men egentligen vill jag argumentera emot - försöka visa på ett annat perspektiv, exempelvis att långsamhet kan ha fler orsaker än just bristande intelligens, t.ex. en så enkel sak som att inte känna till den aktuella miljön, dålig syn, social osäkerhet, överdriven hänsynsfullhet, m.m.

Jag vet inte om det är så att min brukare faktiskt inte har förmågan att inse dessa faktorer, eller om h*n bara finner ett nöje i att trycka ned mig.

En kollega berättade (innan jag började jobba) att brukaren har ett drygt/otrevligt bemötande mot henne stundvis, men jag vet inte om det också handlar om antydningar om hennes intelligens eller någonting annat.