Hur ska det gå för mänskligheten?
Jag har ofta ont i magen av världsläget.
Jag tror inte att vi kan vara så här många människor på jorden, så alla resonemang jag för med mig själv slutar med att jag borde stänga av respiratorn och dö.
Men jag vill inte dö.
Alltför många människor verkar vara naturvetenskapliga analfabeter.
När det kommer en fråga om något naturvetenskapligt i en frågesport på tv blir det nästan förlöjligat. Vem faan kan sånt, liksom.?
Hur ska man då kunna förstå växthuseffekten, våtmarkerna, och utrotningen?
Vad kan jag göra åt saken?
Jag kan ju bara skriva, och det gör jag tills ögonen blöder, men färre och färre läser...
Det är iallafall hoppfullt att den psykiska ohälsan ökar.
Man SKA ha ångest när världen ser ut så här.
Bota ångesten med engagemang istället för piller!
Och gör inga skönhetsoperationer!
Bojkotta aluminiumburkar!
Kärnkraft, nej tack! (glöm inte avfallet)
Jag håller med dig, jag får också ont i magen över hur vi förstör naturen och djuren. Fast att vi vet vad det är som orsakar förstörelse så bara fortsätter vi. Hur ska det bli? Ibland undrar jag om vår generation får vara med om jordens undergång. Kanske inte, men våra barn kanske. Eller jordens undergång blir det väl inte, men människans och livets som det ser ut idag...