Är jag lycklig?
Ja, det är jag faktiskt!
Man kan faktiskt påstå att jag är lyckligare än någonsin tidigare.
Trots ALS och bröstcancer och allt.
Det betyder inte att jag är glad jämt.
Jag gråter ofta av ilska och maktlöshet, men ju äldre jag blir desto mer uppskattar jag de små sakerna.
Idag satt jag och tittade ut på ovädret och var lycklig över att jag inte är hemlös.
Jag känner en som fick cancer, och efter behandlingen fick hon en gång åka in till akuten.
Där fick hon diagnosen eufori!
Så mycket har tagits ifrån mig, och det finns oändligt många saker jag inte kan göra.
Men jag kan kommunicera med andra människor, och jag kan förändra mitt liv och påverka världen.
Jag finns.
Det gör mig lycklig.
Att du fortfarande finns gör mig lycklig! Tappade bort din blogg och har kämpat med livet i några år, men så tänkte jag på dig och googlade fram din blogg... så tacksam att du fortfarande finns kvar bland oss! Kram från Pladdermusen.